Nyhet -
Debattartikel – ”Ta fram rekommendationer för antalet tandläkare”
Tandläkarbristen över stora delar av landet har varit ett faktum i flera år. Nu behöver regeringen agera. Därför föreslår Praktikertjänst bland annat nationella rekommendationer för hur många tandläkare det bör finns i respektive region.
Tandvården lider av kompetensbrist. Det konstaterar Socialstyrelsen år efter år i rapporten ”Bedömning av tillgång och efterfrågan på legitimerad personal i hälso- och sjukvård samt tandvård”. Störst utmaningar finns i glesbygd och den kommande regeringen behöver agera. Vi föreslår därför att det införs nationella rekommendationer för antalet tandläkare på regional nivå.
Svenskarnas tandhälsa har förbättrats över tid och är fortsatt god, även om det finns tydliga socioekonomiska skillnader. Det visar Socialstyrelsens ”Tillståndet och utvecklingen inom hälso- och sjukvård och tandvård – lägesrapport 2022”.
Enligt Folkhälsomyndighetens statistik om tandhälsa framkommer vidare att majoriteten av den vuxna befolkningen anser att de har en god tandhälsa. Totalt anser 77 procent av kvinnorna och 72 procent av männen att de har en god tandhälsa.
Det är ett gott betyg åt tandvården och har sin utgångspunkt i en utbildning i världsklass samt ett stabilt och välfungerande tandvårdssystem, där privat och offentlig tandvård arbetat sida vid sida i decennier.
Men tandvården har stora utmaningar, framför allt kring bemanning, något som blivit en följetong i lokala medier i stora delar av landet. Vuxna patienter hos Folktandvården kan tvingas vänta i flera år på en undersökning och tuffa prioriteringar innebär fokus på barn och akuta ärenden.
Kortsiktigt behöver tandvården arbeta i kapp det uppdämda vårdbehovet som uppstått under pandemin. I Socialstyrelsens rapport ”Effekter av covid-19 på munhälsa och tandvårdsbesök bland barn och vuxna” framgår bland annat att besöken i tandvården fortsatt är lägre än ett normalår.
Under 2021 var minskningen tydligast i Folktandvården, där antalet besökare var 14 procent färre jämfört med 2019. I privattandvården var minskningen 4 procent.
Långsiktigt står tandvården inför en kraftig demografisk utmaning där antalet barn, unga och äldre ökar i snabb takt. Men andelen i arbetsför ålder i tandvården ökar betydligt långsammare. Precis som i den övriga vården innebär det att färre ska vårda fler.
Samtidigt uppger 18 av 21 regioner i Socialstyrelsens lägesrapport att de har svårt att rekrytera erfarna medarbetare. Särskilt svårt är det att hitta rutinerade tandläkare, tandsköterskor och tandhygienister som vill arbeta i glesbygd.
Kompetensförsörjningsproblematiken och de regionala skillnaderna i tandvårdsutbudet är välkänt och bottnar bland annat i demografisk struktur och politiska beslut. Tyvärr har inte mycket förändrats under de senaste åren. Därför behövs nu nationella politiska beslut som stakar ut riktningen för det regionala tandvårdsarbetet.
Praktikertjänst har tidigare föreslagit att det inom tandläkarutbildningen bör införas en ettårig obligatorisk bastjänstgöring med klinisk färdighetsträning som kompletteras med en statlig stimulanspeng. Bidraget bör vara högre i glesbygd och i de delar av storstäderna som det är svårt att rekrytera medarbetare till.
Nu föreslår vi också nationella rekommendationer för antalet tandläkare på regional nivå. Den kommande regeringen bör därför ge Vårdkompetensrådet i uppdrag att redovisa ett planeringsunderlag och ta fram rekommendationer för hur många tandläkare det bör finns i respektive region.
Planeringsunderlag och regionala rekommendationer kan tjäna som underlag för utformning av bastjänstgöring och andra stimulansåtgärder för att underlätta rekrytering till tandvården och lösa bristen på tandvårdspersonal. Offentliga och privata vårdgivare behöver ta gemensamt ansvar för tandhälsan i hela Sverige och inte bara på de mest attraktiva orterna.
Urban Englund, tandläkare och styrelseordförande, Praktikertjänst
Anders Jonsson, chefstandläkare, Praktikertjänst
Debattartikeln publicerades ursprungligen i Dagens Samhälle den 7 oktober 2022.
