Debattartikel – ”Organisera slutenvården efter primärvården”

I coronapandemins spår har den uppskjutna specialistvården fått stort fokus, medan den uppskjutna vården i primärvården hamnat i skymundan. En ny rapport från Praktikertjänst visar dock att primärvården har försämrade förutsättningar att klara vårdgarantin och den brottas fortsatt med stora rekryteringsbehov.

Primärvården har ända sedan pandemin på allvar drabbade Sverige i mars 2020 präglats av osäkerhet och försämrade förutsättningar att klara av vårdgarantin. Det visar vår rapport, som bygger på en enkätundersökning bland 260 av Praktikertjänsts delägare och verksamhetschefer i primärvården, samt på en rad olika rapporter.

Vår rapport slår fast att primärvården under pandemin fått ett större medicinskt ansvar, ökad arbetsbelastning och nya arbetsuppgifter när sjukhusvården ställde om sina verksamheter till att vårda de svårast sjuka.

Hela 71 procent av cheferna som svarade konstaterar att de uppdämda vårdbehoven kommer att påverka arbetsbelastningen framåt, och 81 procent befarar att den uppskjutna vården kommer att bidra till längre väntetider.

De senaste åren har många patienter dessutom tvingats acceptera att årskontrollen ställts in eller flyttats fram för att vårdcentralen exempelvis fått i uppdrag att vaccinera mot covid-19. Andra har låtit bli att uppsöka vården trots att behovet funnits.

När de nu återvänder till primärvården är hälsan sämre, exempelvis är blodsockret för diabetiker högre och smärtan på grund av artros har tilltagit på grund av ökat stillasittande.

Patienternas och vårdgivarnas vardag har även präglats av osäkerhet när regionerna hanterat pandemin på olika sätt, vilket framgår i Vårdföretagarnas rapport Den privatdrivna sjukvårdens erfarenheter av pandemin.

Samtidigt har hälso- och sjukvården visat en fantastisk förmåga att ställa om och ställa upp, vilket konstateras av Coronakommissionen. Men de pandemirelaterade restriktionerna har satt djupa spår i primärvården, något som kräver kraftsamling, nytänkande och samordning.

För att stärka primärvården föreslår Praktikertjänst nu följande:

1. Bättre nationell samordning. Staten bör fastställa en nationell regelbok och ett nationellt ersättningssystem som definierar primärvårdens uppdrag och funktion med fokus på kontinuitet, samordning och tillgänglighet.

2. Lös kompetensbristen. Se över avtal och villkor och inför en statlig ersättning, så att det finns långsiktiga förutsättningar för både privata och offentliga vårdgivare att ta emot läkare som gör specialiseringstjänstgöring, ST. Säkerställ även villkor som stimulerar sjukhusläkare att arbeta i primärvården, exempelvis genom ökade anslag för ST-läkare med annan specialistkompetens.

3. Jämlika villkor. För att skapa en mer jämlik vård bör primärvårdens andel av regionernas hälso- och sjukvårdsbudgetar öka till 25 procent under de kommande fem åren.

4. Fysisk och digital närvaro. Uppdelningen mellan digital och fysisk primärvård är inte långsiktigt hållbar och primärvården måste ses som en helhet.

I dag är det avståndet och tillgången till slutenvård som bestämmer hur primärvårdens uppdrag ska se ut. Det borde snarare vara tvärtom.

Framför allt nu när många miljarder kronor investeras i arbetet för en god och nära vård, där primärvården ska vara basen i den svenska hälso- och sjukvården. Annars riskerar vi att kasta pengarna i sjön och lämna patienterna kvar på land.

Carina Olson, vd och koncernchef, Praktikertjänst

Sara Banegas, specialist i allmänmedicin och chefläkare, Praktikertjänst

Debattartikeln publicerades ursprungligen i Dagens Medicin den 30 mars 2022.