Debattartikel – öka primärvårdens budgetandel till 25 procent

De ekonomiska och geografiska förutsättningarna att erbjuda primärvård på landsbygden varierar kraftigt i Sverige och behöver förbättras. Det skriver Praktikertjänsts vd Carina Olson och chefsläkare Sara Banegas i en debattartikel som publicerades den 29 juni.

Det finns en nationell politisk samstämmighet om att ställa om den sjukhustunga svenska hälso- och sjukvården till ett tydligare primärvårdsfokus präglat av god och nära vård. Vid halvårsskiftena 2021 och 2022 trädde exempelvis ny lagstiftning i kraft som bland annat innebär att primärvården numera i navet och ska samspela med annan hälso- och sjukvård samt den kommunala vården och omsorgen.

Resurserna lyser med sin frånvaro

Det är viktiga reformer. Samtidigt lyser nya resurser med sin frånvaro vilket krävs för att de fastslagna reformerna faktiskt ska bli verklighet. Myndigheten för vård- och omsorgsanalys, Vårdanalys, skriver exempelvis i rapporten ”Ordnat för omställning? Utvärdering av omställningen till en god och nära vård: delrapport” att ”Det saknas resurser för att klara uppdraget och för att driva det utvecklingsarbete som omställningen kräver.”

Men glädjande nog är primärvården en viktig del av Tidöavtalet och regeringen och Sverigedemokraterna vill utveckla primärvården på landsbygden. Utgångspunkterna är att ”säkerställa att befolkningen i hela landet, så långt det är möjligt, ges tillgång till en jämlik, nära och patientsäker vård. Tillgängligheten ska också öka på landsbygd och i glesbygd.”

I går publicerade Praktikertjänst rapporten ”Primärvård i hela landet – men hur?”. Den bygger på en enkätundersökning bland landets 21 regioner och konstaterar att de ekonomiska och geografiska förutsättningarna att erbjuda primärvård på landsbygden varierar kraftigt. Inte oväntat tillämpas 21 olika modeller kring att driva primärvård på landsbygden och 18 av 21 erbjuder någon form av geografisk ersättning och 20 av 21 tillämpar någon form av filiallösning.

Förutsättningarna måste bli bättre

Sverige är ett stort land och det är viktigt att befolkningen – oavsett var man bor – erbjuds en jämlik och patientsäker vård. Men för att göra det krävs goda förutsättningar för olika vårdgivare att etablera och driva verksamhet utanför storstäderna.

Praktikertjänst föreslår därför följande:

1. Se över möjligheten att tillämpa den nya lagstiftningen (2017:30) att organisera primärvården i två eller flera vårdvalssystem med differentierade kriterier och ersättningsmodeller utifrån regionens geografi. Förekomsten av den möjligheten i regionerna är på en låg nivå, och förståelsen för denna nya möjlighet förefaller vara begränsad.
2. Primärvårdens andel av regionernas hälso- och sjukvårdsbudgetar behöver öka till 25 procent under de kommande fem åren.
3. Regionerna behöver, tillsammans med vårdgivarna, säkerställa en handlingsplan för att nå Socialstyrelsens riktlinje om 1 100 invånare per distriktsläkare.
4. Den digitala och fysiska primärvården måste ses som en helhet där kontinuitet, personliga relationer och teknikneutrala lösningar är ledord.
5. Privat drivna vårdcentraler är en central av regionens primärvård och därför är det viktigt att värna lika villkor för enheter i såväl offentlig som privat regi.

Det är en utmaning att försörja hela landet med primärvård och tyvärr tenderar diskussionerna ofta att handla om storstadskommunerna. Men det finns en god intention om att skapa en jämlik primärvård över hela landet, och det är en viktig del i omställningen till en god och nära vård.

Carina Olson, vd och koncernchef, Praktikertjänst

Sara Banegas, specialist i allmänmedicin och chefsläkare, Praktikertjänst

Debattartikeln publicerades ursprungligen den 29 juni i Altinget. Här finns rapporten "Primärvård i hela landet - men hur?" att läsa.